Japan International Cooperation Agency
Share
  • 日本語
  • English
  • Français
  • Espanol
  • Home
  • About JICA
  • News & Features
  • Countries & Regions
  • Our Work
  • Publications
  • Investor Relations

Project News

2018-04-20

[No. 33] CAAKUB kontinua sosa hare husi agrikultór sira iha Maliana II iha époka dahuluk tinan ne'e!!

Kuaze natar barak iha Maliana I mak sei hahú kolleta antes fulan ne'e ramata, tanba ne'e CAAKUB foti alternativa hahú sosa hare husi agrikultór sira iha Maliana II hodi bele mantein nafatin fornesimentu foos rai ba nia konsumidór sira. Jeralmente, agrikultór sira iha Maliana II depende maka'as ba udan been tanba ne'e sira halai natar no kolleta sedu liu dúke agrikultór sira iha Maliana I. Sosa hare husi agrikultór sira iha Maliana II sai mós nu'udar vantajen ida ba CAAKUB atu bele responde nafatin ba konsumidór sira nia demanda ba foos rai iha Dili, enkuantu agrikultór sira husi Maliana II hetan mós benefisiu husi CAAKUB.

Agora dadaun, CAAKUB sosa hare hamutuk 15.5 tonelada, 1.5 tonelada sei hatama ba ninia atividade faan foos iha MAP, 14 toneladas sei uza ba lansamentu faan foos rai iha restorante haat no ótel ida iha Dili ne'ebé sei realiza iha fulan Maiu nia rohan.

Sr. João Barreto (36), Jestór ba CAAKUB nia armajen hatete katak nu'udar fornesedór CAAKUB tenke regularmente fornese foos rai hodi bele hetan konfiansa husi nia konsumidór sira. Nia rekoñese katak agora dadaun CAAKUB hasoru problema fornesimentu foos rai ba nia konsumidór sira tanba ne'e presiza buka kedas solusaun. Sr. João mós dehan katak, sosa hare husi Maliana II ajuda dadaun CAAKUB hari'i relasaun ho agrikultór sira iha área ne'ebá. Ho liafuan seluk bele dehan, karik CAAKUB presiza tan foos rai iha futuru ne'ebé labele responde husi Maliana I, CAAKUB hatene agrikultór sé mak nia bele kontatu atu sosa hare iha Maliana II.

Sr. Shinji Hironaka, Japaun nia péritu ba distribuisaun no faan agrikola, hatete katak Projetu nia objetivu prinsipál mak atu hasa'e uma-kain agrikultór nia rendimentu, tanba ne'e nia husu ba CAAKUB atu hamenus sira nia montante sosa ba tonelada 1 kada uma-kain atu nune'e agrikultór barak mak bele hetan oportunidade ne'ebé hanesan atu faan sira nia hare. Sr. Hironaka esplika liutan katak atu hetan konfiansa husi konsumidór foun sira iha restorante no ótel iha Dili, CAAKUB tenke tau atensaun maka'as ba kualidade liuhusi konsidera sasan importante sira hanesan sosa hare diretamente husi natar, sukat hare nia nivél moistura (bokon )no asegura sistema faan no distribuisaun ne'ebé diak.

Sra. Constantina Martins (60), agrikultór husi suku Holsa, Maliana II haksolok tebes tanba primeiru vez faan hare ba CAAKUB. Nia hatete katak tinan ida nia halai natar dala ida deit tanba ne'e nia faan ba CAAKUB metade husi buat ne'ebé nia produz, restu nia rai ba konsumu to'o tinan oin. Sra. Constantina dehan katak, karik tinan oin rezultadu diak nia husu ba CAAKUB atu fila-fali mai sosa. Iha parte seluk Sr. Elizio Lopes (35) agrikultór seluk husi Maliana II ne'ebé mós faan nia hare ba CAAKUB hatete katak maske nia natar depende maka'as ba udan been , karik CAAKUB fila fali mai tinan oin, nia hakarak tebes produz barak liutan hodi bele faan.

PhotoAgrikultór sira iha Maliana II hahú kolleta

PhotoCAAKUB no Projetu vizita agrikultór sira iha natar


PhotoAgrikultór husi Maliana II lori nia hare ba iha tula fatin

PhotoCAAKUB tetu kuantidade hare antes tula ba iha kamioneta


PhotoAgrikultór husi Maliana II hetan pagamentu husi CAAKUB depoiz faan sira nia hare (1)

PhotoAgrikultór husi Maliana II hetan pagamentu husi CAAKUB depoiz faan sira nia hare (2)

PAGE TOP

Copyright © Japan International Cooperation Agency